Det sägs att bra ledare ofta även är bra kommunikatörer, något som hjärnforskningen stärker. I grupper där ingen ledare finns, utser medlemmarna i gruppen en ledare på bara några sekunder. Detta har att göra med hur våra hjärnor kommunicerar med varandra.
Idag vet vi mycket mer om hjärnan än tidigare. Det beror på att den moderna hjärnforskningen erbjuder ny teknik där forskare kan titta på levande hjärnor, något som inte var möjligt tidigare. Till exempel så är många forskare idag övertygade om att det mesta vi gör styrs av känslor, något som är extra viktigt att tänka på i en chefsroll.
Ladda ner vår rapport - Den effektiva pausen
Vi människor är beroende av ledare i många fall, vilket gör att vi automatiskt utser en, även när ingen utpekad sådan finns. Forskare på Max Planck universitetet i Tyskland har gjort en intressant upptäckt inom hjärnforskningen som hjälper oss att förstå hur kommunikation påverkar vem som blir ledare i andras ögon. Men det visar också vilka faktorer som gör att en specifik person blir ledare på "hjärnvågsnivå".
Experiment visade snabbt vem andra såg som ledare
Under deras forskning gjordes ett experiment som gav mycket intressanta slutsatser. Elva slumpvis sammansatta grupper fick i uppgift att lösa ett dilemma i grupper om tre personer, samtidigt som deras hjärnaktivitet mättes. Ingen ledare utsågs i gruppen från start, men när dialogen väl hade startat kunde forskarna på bara 23 sekunder avgöra vem i gruppen som uppfattades som ledaren av de andra. Detta enbart genom att studera hjärnvågor hos gruppmedlemmarna. Hjärnaktiviteten visade på ökad synkronisering mellan ledare och en gruppmedlem, jämfört med synkroniseringen gruppmedlemmarna emellan. Dessutom, hjärnaktiviteten var mest synkroniserad när kommunikationen initierades från ledaren.
Social synk ökar förmågan till samarbete
Att samarbete fungerar bättre mellan två personer som verkligen klickar med varandra känner nog många igen sig i. Hjärnforskare menar att det beror på att hjärnvågorna mellan personer som klickar svänger i takt, jämfört med personer som inte är lika synkroniserade. När våra hjärnor är samarbetsvilliga aktiveras nämligen delade, sociala känslor, vilket är grunden för ett välfungerande samarbete. Däremot, när vår amygdala, som tros ha viktig funktion i hjärnans emotionella nätverk, upplever något som ett hot begränsas vår förmåga till samarbete och vi hindras från social synk. Det gör att samarbetet blir svårare och kommunikationen riskerar att bli mindre effektiv.
För att en chef ska ses som en ledare av andra är det därför viktigt att hon eller han är bra på att förstå sina följares känslor. Chefen behöver ha förmågan att se saker ur andras perspektiv och kunna sätta sig in i andras situation. Chefen behöver även kunna avvärja faktorer som kan uppfattas som ett hot för våra hjärnor. I vissa fall kan chefen behöva öva upp sin förmåga att känna empati, främst för att förstå hur andra påverkas och för att hitta en gemensam känslomässig grund. En ökad empatisk förmåga hos chefen ökar även chansen för personen att ses som en naturlig ledare i andras ögon.
Hur du kommunicerar viktigare än hur ofta
Något som utmärkte sig hos de personer som omedvetet utsågs till ledare var att de verkade ha förmågan att säga rätt sak i rätt tid. Det tyder på att det är viktigare hur du kommunicerar framför hur ofta. I grund och botten handlar det om att nå fram till sina medarbetare, att försöka förstå deras situation och att kunna se saker ur deras perspektiv.
Sammanfattning
Vi människor är beroende av en ledare i många situationer och när det inte finns en utsedd ledare i en grupp, så utser vi automatiskt någon till ledare ändå. För att en chef även ska bli sedd som en ledare av sina medarbetare är det viktigt att hon eller han har en stor empatisk förmåga och kan sätta sig in i sin följares känslor.
Vill du läsa om hur den effektiva pausen är vägen till nöjdare medarbetare? Ladda ner vår rapport!
