De senaste årens forskning har tydligt visat att träning har ännu fler positiva effekter än vi tidigare trott. Fysisk aktivitet gör inte bara att vi blir piggare, gladare och starkare utan gör även att vi får bättre minne, blir bättre rustade för stress och till och med blir mer kreativa.
Att motion och fysisk aktivitet är bra på flera sätt har vi vetat länge. Men de senaste åren har det forskats mer kring träningens exakta påverkan och vad som faktiskt händer i kroppen och huvudet när vi rör på oss. Hjärnan har visat sig vara det organ som påverkas allra mest av fysisk aktivitet.
Ladda ner vår rapport om den effektiva pausen!
Därför blir du mer kreativ
När vi rör på oss ökar pulsen, hjärtat slår fortare, blodet pumpar snabbare i kroppen och blodflödet till muskler och hjärna ökar. Vid en rask promenad ökar blodflödet till hjärnan med 20 procent, när du springer ökar det ännu mer. Regelbunden träning gör att hjärnans förändringsbenägenhet ökar, vilket innebär att den enklare kan bygga nya och starkare banor mellan de olika loberna. På så vis blir hjärnan lite mer flexibel och kreativiteten ökar. Men tänk på att om du tar ut dig fullständigt under ett träningspass så kan effekten bli den motsatta, eftersom blodflödet till hjärnan istället minskar vid för hård träning.
Även om en rask promenad ger många positiva effekter både kort- och långsiktigt så behöver den fysiska aktiviten för ökad kreativitet vara av det lite hårdare slaget, gärna ett löppass på minst 30 minuter. Den ökade kreativiteten brukar hålla i sig i en till två timmar, så passa på att skriva ner alla bra idéer du får i samband med träningstillfället.
Vetenskapliga test för att mäta kreativitet
Några forskare gjorde flera vetenskapliga test för att ta reda på hur kreativitet påverkas av träning. Ett av testen bestod av att undersöka om vanlig konditionsträning, såsom raska promenader och löpning, stimulerade det divergenta tänkandet (det som fokuserar på att finna många sätt att lösa ett problem på), och hur det påverkade testpersonernas problemlösningsförmåga. Deltagarna delades in i två grupper, varpå den ena gruppen skulle träna under perioden för testet. För att testa deltagarnas divergenta tänkande ombads de att skriva ner så många användningsområden som de kunde komma på för ett specifikt objekt, till exempel en penna. I testets andra del fick deltagarna istället hitta kopplingen mellan tre orelaterade ord.
Resultaten mellan de två grupperna visade att de som tränade ofta presterade bättre på testen, både när det gällde att komma på ideér och att lösa uppgifter.
Ökar det allmänna välmåendet
De flesta som tränar regelbundet kan nog skriva under på att de mår bättre, är piggare och i många fall till och med gladare. Särskilt konditionsträning, till exempel löpning, har en positiv påverkan på humöret. När vi tränar och rör på oss frigörs endorfriner i kroppen som gör att vi känner oss gladare, ibland till och med lyckliga. Motion är också en utmärkt medicin mot stress och nedstämdhet. Utöver att vi blir gladare av träning så hjälper det oss att hålla stresshormonet kortisol i schack. Vid stress får vi en ökad dos av kortisol i kroppen, som efter ett träningspass sjunker till lägre nivåer än innan.
***
Fysisk aktivitet har många positiva effekter, både på våra kroppar, vårt välmående och på våra hjärnor. De senaste årens utökade hjärnforskning har visat att träning dessutom kan göra dig mer kreativ. Vill du läsa mer om hur den effektiva pausen kan vara vägen till nöjdare medarbetare? Ladda ner vår rapport!
