Är du en av alla de som någon gång har drabbats av musarm, tennisarmbåge eller värk i nacke och axlar? De som spenderar dagarna på ett kontor känner säkert igen sig och är fullt medvetna om att dessa krämpor ofta beror på bristande ergonomi. Men vad är ergonomi egentligen? Och vem ansvarar för att se till att den fysiska arbetsmiljön är sund?
Att stillasittande på jobbet är ett hot mot folkhälsan är många forskare eniga om. Till exempel visar en studie från UCLA att alltför mycket stillasittande på arbetsplatsen kan påverka både kropp och knopp. För hjärnan innebär det bland annat sämre minne, medan det för resten av kroppen kan betyda ökad risk för hjärtsjukdomar och diabetes.
För att komma bort ifrån monotona arbetsställningar och andra företeelser som kan försämra vårt mående på jobbet bör vi fokusera mer på hur vår arbetsplats upplevs. Det som i dagligt tal kallas för ergonomi innefattar inte bara fysisk arbetsmiljö i form av exempelvis hjälpmedel, utan även organisatoriska och mentala delar i arbetsmiljön:
– Att arbeta aktivt med ergonomi är dessutom lönsamt för företaget, säger Jörgen Eklund, professor i ergonomi vid KTH, och tillägger att det är viktigt att se att det finns ett samband mellan god ergonomi och en verksamhets kärnfrågor.
Glömmer man bort samspelet mellan ergonomi, arbetsmiljö och det jobb vi gör ute på våra arbetsplatser, får det ofta negativa konsekvenser för ett företag. Jörgen menar att vi genom att ha en bättre förståelse för detta samband kan synen på ergonomi påverkas positivt.
Gemensamt ansvar är bäst
Det övergripande ansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens ansvar att skapa förutsättningar för att de anställda ska kunna planera och utföra sitt jobb. Det är också arbetsgivarens ansvar att se till att de anställda får utrymme för tillräcklig återhämtning för att orka med att leverera vecka efter vecka.
De anställda har i sin tur ett ansvar att uppmärksamma och rapportera in eventuella risker i arbetsmiljön till sin arbetsgivare. Förutom det ansvarar de anställda även för att använda nödvändiga hjälpmedel och skyddsutrustning. Att följa arbetsinstruktioner för att undvika risker som kan föranleda sjukdomar och olycksfall är också något som ligger på de anställdas ansvar.
– Det bästa är om både arbetsgivaren och den anställde tar ett gemensamt ansvar i arbetsmiljöarbetet, anser Jörgen.
Belastningsskador vanligast på jobbet
I en rapport från Arbetsmiljöverket framgick att den vanligaste orsaken till sjukdom på arbetsplatsen var belastningsfaktorer. Under 2014 var det 40 procent av arbetssjukdomarna som orsakades av belastningsfaktorer.
En tydlig skillnad som uppenbarade sig i rapporten var att män anmälde sjukdomar relaterade till belastningsfaktorer i högre grad än kvinnor. Detta medan kvinnor i större utsträckning anmälde sjukdomar kopplade till organisatoriska eller sociala faktorer, det vill säga den mentala arbetsmiljön.
Att satsa på förbättringar inom alla branscher är en självklarhet. Jörgen menar att utmaningarna finns inom såväl industrisektorn som vård och omsorg.
– Bättre ergonomi ger en friskare vårdpersonal, som gör ett bättre jobb, och belastar vården mindre.
Enligt Jörgen är det bra för alla organisationer att bredda perspektivet. Han menar att vi hellre bör fokusera på alla våra inköpskostnader utslagna på en livstid samt hur dessa påverkar både resultat och människors hälsa, istället för att räkna kronor och ören på enskilda inköp av verktyg och utrustning:
– För att vi ska må bra ute på våra arbetsplatser är det viktigt att vi jobbar parallellt med att förbättra både arbete och arbetsmiljö, säger Jörgen Eklund.
3 ergonomitips
1. Stolen
Din kontorsstol ska vara justerbar. Sätet ska vara höj- och sänkbart, och kunna lutas framåt. Ryggstödet ska vara flexibelt. Det finns inte någon perfekt arbetsställning, utan det viktiga är att du varierar sättet du sitter på.
Armstödens höjd ska vara samma som bordets. Dina fötter ska nå i golvet och du ska kunna sitta rak i ryggen. Din stol ska kunna flyttas hyfsat smidigt. Kom ihåg att resa dig upp från stolen emellanåt!
2. Bordet
Ditt bord ska helst vara höj- och sänkbart. Det är viktigt att hela dina underarmar har stöd av bordet när du har dem i 90 graders vinkel från överarmarna. Du ska inte behöva ha bildskärmen för nära dig. Det bör också finnas tillräckligt med plats för benen.
När du står upp vid bordet gäller samma principer som för när du sitter. Ett tips kan då vara att du använder dig av en mjuk så kallad ståmatta.
3. Datorn
Ditt tangentbord bör placeras så att underarmarna kan vila medan du skriver. Du bör också kunna hålla handlederna någorlunda i linje. Det finns tangentbord som går att höja upp, använd inte den funktionen.
Du bör ha tangentbordet och musen centralt framför dig. Är du bekväm med pekplattan, använd hellre den än musen. Har du små händer kan det vara bra att testa ett mindre tangentbord.
Din bildskärm bör vara placerad så att du hamnar i övre delen av skärmen när du tittar rakt fram. Det ska vara möjligt för dig att se bokstäverna skarpt på 70 centimeters avstånd. Oftast går det att justera bildskärmarna så att de passar var och en. Ta hjälp om du inte vet hur man gör. Om detta inte går bör du be om att få prova ut terminalglasögon.
***
Vill du läsa mer om pausens betydelse i våra liv? I vår rapport "Den effektiva pausen" har vi samlat en rad spännande fakta kring hur vår hjärna fungerar och varför det är så viktigt att vi prioriterar paus och återhämtning. Ladda ner materialet gratis här!
